Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara...
Folkdikten har översatts till svenska i boken James Gleick: Kaos: vetenskap på nya vägar (översättning Lars Göran Larsson, 1988, s.34-35)
Ett söm föll ur och hästskon föll av;
hästskon föll av och hästen föll omkull;
hästen föll omkull och riddaren föll ur sadeln;
riddaren föll ur sadeln och hären föll undan;
hären föll undan och kungariket föll!
Jag hittade endast en artikel på svenska: Trolltyg i storstadsdjungeln av Jerry Määttä (http://www.ergo.nu/tidning/Artikel.asp?ArtikelID=1407 ). Artikeln handlar om Johanna Sinisalos roman, trollpunk-genre nämnds.
Mika Pohjolas seminarieföredrag vid Åbo universitet om Johanna Sinisalos roman och trollpunkt-genre finns i adressen http://users.utu.fi/mijupo/tekstit/trollpunk.htm Sajten finns tyvärr endast på finska - kanske är det av ingen nytta? Föredraget har dock en bra litteraturförteckning, där det finns böcker också på andra språk än finska. Det finns också adresser till några nordiska sajter i källförteckingen.
Kan Du besöka ditt bibliotek och söka där i databasen Artikelsök, som innehåller svenska tidnigsartiklar?
Nationalencyklopedin svarar såhär: Fenomen i Polartrakterna sommartid vilket innebär att solen inte går ner under horisonten under nattens lopp. Norra resp. södra halvklotet anger de teoretiska gränser (latitud +/- 66,6 GRADER) där man åtminstone någon gång under året har midnattssol..... Ju närmare polen man befinner sig dessto större del av sommaren har man midnattssol.
Detta betyder alltså att solen syns i alla Polartrakter, i de nordiska länderna, men också i Amerika och Ryssland.
Om midnattsolen i Norge,
http://www.nordnorge.com/no/midnattssol
https://www.visitnorway.se/aktiviteter/naturupplevelser-i-norge/midnatt…
Angående fenomenet midnattssol i Finland och Sverige:
Visit Finland, http://www.visitfinland.com/sv/artikel/midnattsolens...
Hela världsdelen Oceanien samt Papua-Nya Guinea kan studeras på adresserna:
www.ui.se/fakta/amerika/papuanya.htm
www.molndal.se/bibl/xnr.htm.
Vidare kan jag rekommendera bokserien VÄRLDEN IDAG, band 23, som behandlar just det du frågar om!
Det är lätt att jämföra priser av böcker och också allt annat som du vill köpa på internet på webbsidan www.vertaa.fi (bara på finska, tyvärr). Jag gjorde det färdigt för dig, men du kan pröva det själv om du vill.
Hietamies: Koivu ja tähti (ISBN 9511181017):
www.bookplus.fi 28,00 €
www.Suomalainen.com 40,60 €
Hietamies: Syksyksi kotiin (ISBN 9511174002):
www.akateeminen.com 16,50 €
www.suomalainen.com 38,50 €
www.bookplus.fi 39,70 €
Kom ihåg att om du är under 18 år, behöver du tillstånd av en vuxen person för att shoppa på internet.
Helle Kannilas mångsidiga verksamhet beskrivs i Hilkka M. Kauppis bok "Helle Kannilan elämänpuut". Någon egentlig analys om Helle Kannilas betydelse för biblioteksverksamheten finns där tyvärr inte.
År 1996 hedrades Kannilas arbete med egna Internetsidor. De verkligt fina sidorna finns under adressen
http://www.kaapeli.fi/~fla/kannila/kannila.html
På Internetsidorna finns det inte heller någon sammanfattning om Kannilas betydelse för de allmänna biblioteken, och orsaken är den, att det inte har gjorts någon undersökning om Helle Kannila. Detta bekräftade Eeva Peltonen, en av de personer som står bakom produktionen av Internetsidorna. Eeva Peltonen kan kontaktas via e-mail(epeltone@valt.helsinki.fi)
Helle Kannilas egen produktion var...
Du hittar bilder av bilen märket "El Camino" (olika modeller mellan år 1959-1987)på webbsidan:
http://www.hotrodder.com/ElCamino/ eller: http://ecparts.net
Den finska bibliotekslagen finns på undervisningsministeriet hemsida,
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/lait_ja_ohjeet/?lang=sv och den svenska bibliotekslagen hittar du i Rättsnätet,
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19961596.HTM
Här är några tips.
WAHLSTRÖM, Eric: Gottfrid och Teodora
CARPELAN, Bo: Anders i stan
Anders på ön
Paradiset
Julius Blom, ett huvud för sig
NORDSTRÖM, Gunnar: Slutspel i helsingfors (kanske mera om sport)
SANDMAN-LILIUS: Främlingsgatan
LINDQUIST: Marita: Marielle och Madame
Marille och Vera-Teresa
KIHLMAN, Karin: Karin i tsarens Helsingfors (om gamla Helsingfors)
Och en faktabok: BJÖRNBERG, Bettina: Inte så illa, herr Engel
På Åbo stadsbibliotek kan kunden använda olika artikeldatabaser på CD-ROM. Mest
används den inhemska allmänna databasen Aleksi, men också Artikelsök står till
förfogande på referensavdelningen i huvudbiblioteket, Slottsgatan 2, och kan användas där
under bibliotekets öppettider. Artikelsök är en rikssvensk databas, som också upptar
finländskt material.
Personalen vägleder gärna i användandet av databaserna, som också innehåller en
kort introduktion i olika söksätt. Något skriftligt material till utdelning finns tyvärr inte,
men personalen har en mapp med korta sökanvisningar på respektive databas.
ISBN nummer kan ansökas från Finlands ISBN-centralen i Nationalbiblioteket:
Finlands nationella ISBN-central
isbn-keskus@helsinki.fi
+358 (0)2941 44386
ISBN tilldelas alla publikationer som till sitt innehåll fyller kriterierna för en bok. Mer information från ISBN-centralens webbsida: https://www.kansalliskirjasto.fi/sv/tjanster/finlands-isbn-central
Till en början kan det löna sig att ta kontakt med Sällskapet för forskning om familjen Törngren (http://www.narva.sci.fi/torngren). Johan Adolf Törngren och hans far Adolf Törngren var båda väldigt produktiva, och antagligen känner man bäst till deras produktion på forskningssällskapet. Det kan också vara värt att göra ett besök till Brages pressarkiv. Adress och öppettider hittas på hemsidan http://www.bragehelsingfors.fi Tyvärr måste ni antagligen bläddra igenom tidningarna på Brages, då en snabb datasökning inte gav något resultat.
I Päiviö Tommilas bok "Tidningar för alla - den finländska pressens historia" hittas de tidskrifter som utgavs i Helsingfors på 1920- och 1930 -talen uppräknade. (Boken finns bl.a. i Esbo stadsbibliotek.)...
Begreppet "inskolning" tycks mest förekomma i rikssvenska sammanhang i samband med daghem och förskola. På Åbo stadsbibliotek finns inte litteratur på svenska om ämnet. Däremot i artikeldatabasen Artikelsök, som är tillgänglig på referensavdelningen på Åbo stadsbibliotek, får du många träffar på tidskriftsartiklar då du använder ämnesordet "inskolning". Ett exempel på en färsk artikel är Mia Coulls artikel "Börja dagis" i Vi föräldrar 2002:4.I fjol ingick t.ex. artikeln "Välkommen till dagis, Tilde" i Vi föräldrar 2001:9, s.19-22 av Cajsa Högberg. Tidskriften "Vi föräldrar" återkommer ofta och finns uppbevarad i Julins tidningsrum på Åbo stadsbibliotek. Du kan också söka med fritext i Artikelsök och får då ännu flere artiklar på sökordet "...
Det finns flere böcker där skönlitteraturens klassiker behandlas. I Åbo stadsbiblioteks samlingar
har vi serien "Litteraturens klassiker i urval och översättning" (huvudred. Lennart Breitholtz), som behandlar skönlitterära klassiker under olika tidsperioder. Den är placerad enligt titel bland övrig
skönlitteratur och har textutdrag ur nämnda perioder.
Dessutom finns det flere litteraturhistoriska verk med samma motiv, där man får bra tips om
lämplig läsning. Här kan nämnas "Berömda böcker" (86.03 Ber), "Världens klassiker" (86.03
Vär), Hägg, Göran: "Tjugoen moderna klassiker" (86.31 Häg) eller "Moderna klassiker"
(86.1934 Mod). I boken "Klassiker i livet .." (86 Kla) finns korta essäer om författare, musiker
och konstnärer, som påverkat...
Angående din fråga om finska bibliotekens inköp av nya böcker så kan man genast konstatera att det i Finland inte finns någon organisation i stil med Svensk Biblioteksstjänst. Biblioteken köper själva in sina böcker och har då vanligtvis ett avtal med en eller flera bokhandlar (som ger varierande rabatt procent på inköpen).
Biblioteken köper också böcker direkt via mindre förlag t.ex i fråga om speciallitteratur.
Anskaffningsförslagen gör biblioteken främst på basen av uppgifter ur förlagskataloger, förlagens nätsidor och tidningsrecensioner . Vi urval av svenska böcker används tidningen Svensk Bokhandel, som utkommer ett par gånger om året och innehåller de flesta större svenska förlagens bokuppgifter (plus ett extra barnboksnummer...
Elsa Marttila-Strandén torde vara vid liv (se http://lib.kokkola.fi/chydenica/marttila.htm ).
Enligt Fråga bibliotekarien -tjänstens principer kan vi tyvärr inte förmedla uppgifter om privatpersoner (t. ex. adresser), men Ni kan fråga ytterligare Belfolkningsregistercentralens adresstjänst, se http://www.vaestorekisterikeskus.fi/osoitepalvelu/sve/
